Jag rör mig, alltså lever jag. Eller om det är tvärtom, jag lever, alltså rör jag på mig. Värre var det för Fritz. Han hade spanska sjukan och kunde inte röra på sig. Låg på epidemisjukhuset där de döda skyfflades ut i likrummet i rasande tempo. Fritz också. Inte förrän han fattade vad som höll på att hända och lyckades lyfta lite på det ena fingret. I 57 år berättade han samma historia om och om igen.
(skrivpuffutmaning: skriv om att röra sig)
Inlägg
Blundar och gör mig ointaglig
20 timmar sedan
Gillar.
SvaraRaderaHärlig! Man får hoppas att Fritz var en lika god berättare:)
SvaraRaderaDet var en viktig rörelse - full av kraft!
SvaraRaderadu lyckas berätta så mycket på så lite utrymme, verkligen bra!
SvaraRaderaNu är det lika långt till stjärnorna som från stjärnorna till dig.
SvaraRadera