Grus mellan tårna. Smör som smälter i solen. En sädesärla som struttar runt och en fluga som kämpar för sitt liv i glaset. Kirskål. Mera kirskål. Röda små plitor på magen. Paniken känns långt borta.
Vi brukar sitta i hammocken och tycka synd om oss. Dricka vin och tro att det är motgångar man växer av och sånt. Sen brukar vi säga till varandra att vi måste gaska upp oss. Vi gör det här i ham-mocken.
Grus mellan tårna. Smör som smälter i solen. En sädesärla som struttar runt och en fluga som kämpar för sitt liv i saftglaset. Kirskål. Mera kirskål. Trevande kärleksstund i gräset. Röda små plitor på magen. Titta, en tussilago. Paniken känns långt borta.
Då slipper jag huka i trädgårdslandet och dra upp små gröna blad som eventuellt kanske i bästa (värsta?) fall är kirskål och inte jordärtskockorna som vi planterat. Då slipper jag plocka nässlor till nässelsoppan till Stig, slipper jag leka naturromantiker. Hurra det regnar.
Jag tyckte jag hörde en fågel i morse. En vårfågel. Men det var kanske bara inbillning. Helt säkert är att jag såg ett trebent rådjur i trädgården igår. Det var ingen inbillning. Det är inte ofta man ser trebenta rådjur. Särskilt inte i trädgården.