Utan trosor i Camargue

Vi ska åka till Camargue. Köra med en pytteliten bil och bo på en pytteliten båt. Så liten att jag inte får ta med mig min dator. Jag får inte packa ner ombytestrosor heller. Man kan tvätta på båten säger de vise. Vi har tid till det. Vi ska bara sitta där och guppa i 20 km/tim. Utan dator och trosor. Vi ska ha semester.

Nya katastrofer

Jag ska ha semester. Det går säkert åt helvete. Visst är det då de brukar inträffa. Katastroferna. Under semestern. Om det vill sig riktigt illa kommer allt förmodligen med största sannolikhet att gå åt pipsvängen. Man går aldrig fri. Det vet man ju. Att man inte går fri.

Alla andra har lösögonfransar.
Alla andra skrattar när man ska skratta.
Säger det man ska säga.
Alla andra viftar med lösögonfransarna när de säger vad man ska säga och skrattar när man ska skratta.
Alla andra.

Grundlurad

Jag har köpt en ny bil. Ny fast den är gammal. Den är söt. Fast häromdagen blev jag lite förvånad. Bilen har ingen motor. Jag har letat efter spaken till motorhuven överallt. På instrumentbrädan, under ratten, i dörrspringan, på golvet. Det finns ingen spak någonstans. Jag har köpt en bil utan motor. Det är väl därför den knappt orkar ta sig upp för backarna. Men söt är den. Min nya bil.

För att vara en känslig typ är jag förvånansvärt okänslig. Ibland. Men jag gör så gott jag kan. Drar i mitt gula snöre och gör så gott jag kan.

Utan ord

Jag flyttar ord. Väger dem på våg och väntar. På de rätta orden. De kommer inte. Inte förrän jag stänger av datorn. Eller när jag ska somna. Då kommer de. De rätta orden. I rätt ordning på rätt plats. På morgonen börjar jag om från början.

Idag kom våren till Ormanäs.