De var där allihop och allting var precis som vanligt. Tjosan-hejsantanten med sina floskler och tycksyndommigfarbrorn som aldrig försummar ett tillfälle att tycka synd om sig själv. Han är ett fenomen, den mannen. Det är nästan så man tycker synd om honom på riktigt. Jaha. Det var det kalaset.
(skrivpuffutmaning: skriv om att försumma)
tisdag 27 december 2011
Det var det kalaset
Etiketter:
envishet,
familjeliv,
kommunikation,
störningar,
synlighet,
överlevnadsteknik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
På vårt kalas fanns ingen tjosanhejsantant, däremot en familj som mitt i julmiddagen roade sig med att spela wordfeud.
SvaraRaderaKalas ja, som vanligt, ja:)
SvaraRaderaMitt i prick. :)
SvaraRadera