Hade han försummat henne? Läst för lite sagor för henne när hon var liten. Eller hade han varit för sträng? För självupptagen? Hade han glömt att lyssna på henne? Det värsta var inte att hon var arg på honom. Det värsta var att hon inte ville säga varför.
Hon ögnar igenom provet. Lätta frågor idag också. Utan att fundera fyller hon i de rätta svaren och lägger pennan ifrån sig. Tar upp den igen och ändrar sjuan i det sista talet till en femma. Bäst att flytta på några decimalkomman också. Hellre dör hon än får beröm inför hela klassen.
Jag springer inte för att öka fettförbränningen. Jag springer inte för att stärka konditionen. Jag springer inte för att förbättra syreupptagningsförmågan. Jag springer för att finnas till i tjugosju minuter. Jag springer för att finnas utan att bli avbruten.
Kan ni inte hålla truten för en gångs skull. Om ni pratar mindre om hur mycket ni har att göra så går mötet snabbare och då hinner ni kanske göra allt som ni klagar över att ni inte hinner.
(skrivpuffutmaning: skriv om att göra något snabbare)
Tänka att man skulle ta det lugnt. Tänka att man skulle skriva. Tänka att man skulle ringa Kurt. Tänka att man skulle röja upp. Tänka att man skulle varva ner. Tänka att man skulle ställa till med fest. Tänka att vad fan. Tänka vart tog tiden vägen.
Självgodheten som glimmade i kapp med silvertrådarna i hans slips, de skimrande svettdropparna i hans mustasch, hans väl-polerade gloria. Han var en man det lyste om. Han var en man som visste vad han ville. En man som visste vad hon ville. Ända tills hon sa ifrån.