Så fortsatte vi att prata en stund till eller försökte åtminstone men det visade sig att vi hade mest gemensamt när vi inte sa nåt så vi lyssnade på varandras tystnader i stället och det är inte var dag man möter någon som förstår det man skulle ha sagt om man sagt något så jag tror jag ringer dig i morgon igen.
(skrivpuffutmaning: skriv om att fortsätta)
Inlägg
är det bara jag som aldrig kan komma in
8 timmar sedan
Underbart! Jag börjar bli beroende av dina små funderingar, det är härligt att vakta till dem på morgonen
SvaraRaderaLysande!
SvaraRaderaI mellanrummen (tystnaden) skapas ibland magin.
SvaraRadera"... det visade sig att vi hade mest gemensamt när vi inte sa nåt så vi lyssnade på varandras tystnader istället..."
SvaraRaderaFint stycke. Tystnaden är ju mycket underskattad. Och man glömmer det ibland - att det är lika viktigt att förstå någons tystnad som att förstå någons ord.
Ha,ha, kul och oväntat att de lyssnade på varandras tystnad så där i telefon :)
SvaraRaderaGulligt.
SvaraRaderaJa fint och lite lillgammalförnuftigt (menat som en komplimang).
SvaraRadera*skrattar högt och igenkännande*
SvaraRaderaJag gillar de där två.
SvaraRaderaVerkligen jättebra. Jag blir så nyfiken på vilka de där två är!
SvaraRaderaUnderbar. Ja, tystnaden är underskattad.
SvaraRaderaDu fortsätter att göra det bra!
SvaraRaderaIntressant det där med tystnaden... och hur finurligt det fungerar. Ibland lite skrämmande när man möter någon som plötsligt lyssnar på det tysta man inte vill avslöja.
SvaraRaderaDen personen hade jag också ringt tillbaka till!
SvaraRaderamitt inre skrattar lite blygt
SvaraRaderaoch undrar vem du varit tyst med..;-)
Låter svårt, tycker jag.
SvaraRaderaMera mera!!!
SvaraRadera