.

.
Klicka på bilden om du vill köpa mina böcker.

lördag 21 april 2012

Ho ho

Här är jag. Ser du mig inte, gullefar? Känner du inte igen din egen dotter som sitter här och väntar på att du ska bära henne genom skogen, bära henne förbi jättarna och vättarna och farbror Weid-stam. Varför skrattar du så konstigt, gullefar, som om jag inte fanns? Ho ho!

Inspirerad av ordet lockrop från Skrivpuff.

9 kommentarer:

  1. Som ett utsnitt ur en rysk folksaga eller en variant på "Trollkarlens hatt".

    SvaraRadera
  2. Det finns en liten hotfull underton i din text som pockar på uppföljning.

    SvaraRadera
  3. Kuslig - men jag kanske är lättskrämd, hm..

    SvaraRadera
  4. Ja, en aning skrämmande, men sagor är ju ofta otäcka.

    SvaraRadera
  5. lagom mystiskt, får en att undra

    SvaraRadera
  6. Det där med frånvarande fäder ... associerar jag till.

    SvaraRadera
  7. Lite småsorgligt. Som en dotter som förgäves försöker få sin far att lyssna.

    SvaraRadera
  8. Jovisst är den sorglig. Som en dikt av Goethe. Och som gullefädrar i allmänhet

    SvaraRadera