Man ser en vilsen människa kanske. En kvinna som irrar omkring. Man undrar vem hon är och vad hon håller på med. Och så sätter man sig ner och skriver. Lånar hennes tankar för att veta vad hon tänker. Den vilsna kvinnan håller en vaken om nätterna. Brer ut sig i ens säng så man inte själv får plats. Hon är rätt jobbig faktiskt för på samma gång som hon vill ha uppmärksamhet är hon förtegen om sig själv. Man får dra allting ur henne. Och det gör man. Fast man är trött och behöver sova kliver man ur sängen mitt i natten, klär på sig morgonrocken och foppatofflorna och tar sig en dust med den besvärliga människan. Man bara skriver bara. Skriver lite till och lite till.
Inspirerad av ordet skriva från Skrivpuff.
Haha, underbar text. Av någon underlig anledning identifierar jag mig mer med den underliga kvinnan än med den skrivande. Suck...
SvaraRaderaGott Nytt till dig <3
Ja det är precis så det kan kännas att skriva. Fast det är, som Askungen sa, alldeles, alldeles underbart :-).
SvaraRaderaSå underbart skriven - har också haft en sån i sängen ;)
SvaraRaderaJag skrev en till Puff :)
De vilsegångnas skog
Du är för underbar.
SvaraRaderaDen där var verkligen bra! :)
SvaraRaderaLysande
SvaraRaderaUnderbart! Jag skrattade högt för mig själv. Och hoppas att du skriver vidare om denna kvinna. En novell eller en roman, det är frågan.
SvaraRaderaUnderbar och underfundig
SvaraRaderaMycket bra!!
SvaraRaderaÄn så länge lämnar jag inte sängen när människor besöker mig om natten, vilket kan vara synd, då en del viktigt kan gå förlorat. :)
Som en slags besatthet.
SvaraRadera